AD-domar 2003 (meddelade t o m 2003.12.17)
AD 115/2003 Fråga om underrättelse om avslutad provanställning
Enskild arbetstagare ./. BLW Företagsadministration
Arbetstagaren hade en provanställning hos bolaget under 6 månader. I anställningsavtalet anges att "Din uppsägningstid är 3 månader, under provanställningen 2 månader". Då prövotiden gått ut meddelade bolaget att hon inte fick fortsätta och skulle lämna med omedelbar verkan.
Arbetstagaren yrkade skadestånd i tingsrätten för utebliven underrättelse om att provanställningen skulle upphöra. Bolaget hävdade att uppsägningstiden om 2 månader endast gällde vid förtida uppsägning av provanställning. Tingsrätten avslog arbetstagarens talan och förpliktigade arbetstagaren att ersätta bolaget för rättegångskostnaderna. Arbetstagaren överklagade till AD.
AD fann att arbetstagaren ej haft rätt till två månaders uppsägningstid då provanställningen ej upphört i förtid Däremot hade hon ej fått den frist på två veckor som hon enligt LAS 31 § varit berättigad till. AD ändrar tingsrättens dom och förpliktigar bolaget att betala ekonomiskt skadestånd motsvarande två veckors lön. AD förpliktigar arbetstagaren att ersätta bolaget med två tredjedelar av rättegångskostnaderna.
Se referat i nyhetsbladet nr 209
AD 113/2003 Fråga om tvist mellan fd arbetstagare och arbetsgivare är en arbetstvist
Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut ./. Enskild arbetstagare
Arbetstagaren som jobbat i 17 år hos institutet lämnade år 2000 anställningen efter en överenskommelse med institutet. Arbetstagaren övergick till att arbeta som konsult i egen verksamhet. I överenskommelsen ingick bl a att institutet skulle anlita den f d arbetstagaren för vissa utredningar under de kommande två åren och inte heller konkurrera med denne om uppdrag. Under 2001 fick institutet ett uppdrag från Statsskogsutredningen som den f d arbetstagaren också hade lämnat in anbud på.
Den f d arbetstagaren lämnade in en stämningsansökan för avtals brott i tingsrätten. Tingsrätten biföll talan och förpliktigade institutet att utge skadestånd. Institutet överklagade till Svea Hovrätt. Den f d arbetstagaren har invänt att målet utgör en arbetstvist, med hänvisning till att tvisten grundar sig på ett långvarigt anställningsförhållande.
AD konstaterade att något anställningsförhållande ej föreligger mellan den f d arbetstagaren och institutet. AD överlämnar målet till Svea Hovrätt.
Se referat i nyhetsbladet nr 209
AD 111/2003 Tvist om granskningsöverenskommelse enligt kollektivavtal
Svenska Byggnadsarbetareförbundet ./. Sveriges Byggindustrier, BPC Bygg Handelsbolag, Roland Prins Aktiebolag, Bygg & Inredning
De tre svarandebolagen är bundna av byggnadsavtalet gentemot förbundet. I avtalet regleras granskningsarvoden och granskningsarbeten vilket innebär att lokalavdelningen äger rätt att granska löneförhållandena vid ackors-, resultat- och tidlönearbete.
Bolagen har ej gjort avdrag för granskningsarvode för oorganiserade arbetstagare. Förbundet har därför väckt talan i AD. Bolagen hävdar att en skriftlig överenskommelse om granskning måste finnas enligt byggnadsavtalet. Någon sådan finns ej och därför anser de inte att de ska göra löneavdrag för oorganiserade arbetstagare.
ADs tolkning av kollektivavtalet innebär att någon en överenskommelse om granskning ej behöver vara skriftlig. Mot denna bakgrund förpliktigar AD bolagen att utge granskningsarvoden för de oorganiserade arbetstagaren samt allmänt skadestånd till förbundet.
Se referat i nyhetsbladet nr 209
AD 109/2003 Avbruten provanställning och ändrad talan
Enskild arbetstagare ./. Lindéns Skog och Linjearbeten AB
Arbetstagaren hade en provanställning hos Lindéns Skog och Linjearbeten AB. Bolaget valde redan efter några dagar att avbryta anställningen. Detta skedde per telefon. Arbetstagaren uppfattade dock inte detta som en uppsägning och väckte talan i tingsrätten.
Tingsrätten avslog arbetstagarens talan och förpliktigade honom att ersätta bolagets rättegångskostnader. Arbetstagaren överklagade till AD och ville även ändra talan och krävde ytterligare ersättning för lönebortfall.
AD avslog också arbetstagarens talan och förpliktigade honom att ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 209
AD 105/2003 Fråga om anställningsavtal har träffats
Teaterförbundet - fackförbundet för scen och media ./. Malmö kommun
Arbetstagaren blev kontaktad av Malmö Museer och ombedd att söka en utannonserad tjänst som formgivare till en kommande utställning. Arbetstagaren sökte tjänsten och vid ett telefonsamtal med en representant för Malmö Museer fick arbetstagaren intrycket av att ett anställningsavtal var ingått. Innan arbetet inletts meddelade Malmö Museer att de inte hade för avsikt att genomföra utställningen.
Förbundet väckte talan i AD och hävdade att kommunen hade ingått ett anställningsavtal och genom att frångå det avskedat arbetstagaren utan laga grund. Kommunen hävdade att något anställningsavtal aldrig ingåtts, bl a med hänvisning till att representanten för Malmö Museer inte hade befogenhet att träffa anställningsavtal.
AD fann att Malmö Museers representant vid det aktuella telefonsamtalet gett arbetstagaren fog för uppfattningen att han blivit anställd. Kommunen förpliktigades att till arbetstagaren utge allmänt skadestånd med 30 000 kr samt ekonomiskt skadestånd med 224 000 kr.
Se referat i nyhetsbladet nr 208
AD 104/2003 Ekonomiskt skadestånd för utebliven bonuslön
Enskild arbetstagare ./. Bankaktiebolaget JP Nordiska
Arbetstagaren hade varit anställd som börsmäklare hos bolaget. Han hade en fast lön om 25 000 kr i månaden samt bonus. 1999 delgavs arbetstagaren misstanke om insiderbrott och bolaget gav då arbetstagaren tjänstledigt. Lön utbetalades till och med maj månad.
I dom i tingsrättens friades arbetstagaren från misstankar om insiderbrott. Bolaget medgav senare att utbetala dels allmänt skadestånd om 100 000 kr samt ersättning för 16 månaders lön à 25 000 kr, enligt LAS 39 §. Arbetstagaren godtog inte detta men summorna fastställdes av tingsrätten.
Arbetstagaren överklagade till AD och krävde ersättning för utebliven bonuslön. LAS 39 § innebär en maximering i antal månadslöner av ekonomisk ersättning avseende tid efter det att anställning upphört. AD menade att man månadslön torde avse den avtalade lönen och inte den lön som arbetstagaren kunde tänkas haft om denne fortsatt anställningen.
AD fastställde tingsrättens dom och förpliktigade arbetstagaren att ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 208
AD 102/2003 Avveckling av förmån av fria tågresor för personal vid Banverket
SEKO, SACO-förbundet Trafik och Järnväg och Statstjänstemannaförbundet ./. Staten genom Arbetsgivarverket
Anställda vid SJ har sedan 1908 haft förmånen av fria tågresor. Då SJ 1988 delades upp i SJ och Banverket kunde anställda vid Banverket ansöka om samma förmån. 2001 togs dock denna förmån bort för Banverkets anställda.
Tre fackförbund har väckt talan i ett antal pilotfall och hävdar att de fria tågresorna ingått i de enkildas anställningsavtal. Man hävdar att borttagandes av de fria resorna alltså är ett brott mot dessa anställningsavtal.
AD kom till slutsatsen att förmånen inte varit reglerad i de enskilda anställningsavtalen och avslog förbundens talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 208
AD 99/2003 Tillämpning av preskriptionsregler i LAS
Enskild arbetstagare ./. Kiruna kommun
Prövning av överklagad mellandom av Kiruna tingsrätt.
Arbetstagaren hade väckt talan 1998 och yrkat ogiltigförklaring av en egen uppsägning som innebar att anställningen upphörde vid årsskiftet 1986/87. Tingsrätten beslutade i s.k. mellandom att arbetstagarens anspråk var preskriberade enligt bestämmelserna i LAS 41-42 §§. Arbetstagaren överklagade mellandomen till AD.
AD framhöll att preskriptionsreglerna i LAS 41-42 §§ endast gäller tvist om uppsägning från arbetsgivarens sida. I vissa fall kan de också tillämpas analogt i tvist om arbetstagarens egen uppsägning, t.ex. vid s.k. provocerad uppsägning. AD fann dock att arbetstagaren som grund för sin talan inte åberopat LAS utan avtalslagen. Preskriptionsreglerna i LAS var därför inte analogt tillämpliga.
AD ändrade tingsrättens dom och förklarade att arbetstagarens anspråk inte var preskriberade enligt LAS.
Se referat i nyhetsbladet nr 208.
AD 96/2003 Avskedande av besiktningstekniker p g a jäv
Sif ./. Almega Tjänsteförbunden och Aktiebolaget Svensk Bilprovning
En besiktningstekniker, anställd i Aktiebolaget Svensk Bilprovning, blev avskedad efter att ha upptäckts med att reparera en bil på en bilverkstad.
Sif gjorde gällande att omständigheterna som åberopats av bolaget inte räckt till vare sig avskedande eller uppsägning. Bolaget hävdade att arbetstagaren brutit mot företagets regler om bisysslor och jäv eftersom han kört lastbil och bärgningsbil utan arbetsgivarens medtycke, att han iklädd bolagets arbetskläder arbetat i annan verkstads lokaler etc.
AD fann att grund för avskedande ej förelegat men att det fanns saklig grund för uppsägning.
Se referat i nyhetsbladet nr 207
AD 93/2003 Avskedande av frisörer p g a förskingrade betalningar
Handelsanställdas förbund ./. Sveriges Frisörföretagare och Söderlings Frisersalong AB
Fem frisörer avskedades från sina anställningar. Enligt arbetsgivaren har frisörerna förskingrat betalningar som de mottagit av kunderna. Frisörerna bestrider att de tillgodogjort sig medel och menar istället att arbetsgivaren uppmanat dem att låta bli att stämpla in intäkter i kassan.
Handels yrkade att skadestånd utges till de berörda frisörerna.
AD fann att arbetsgivaren ej kan styrka sitt påstående om förskingrar och att avskedandena har skett utan laglig grund. AD förpliktigade arbetsgivaren att utge både ekonomiskt och allmänt skadestånd till frisörerna.
Se referat i nyhetsbladet 207
AD 90/2003 Fråga om 18-årig kockelev utfört kvalificerat yrkesarbete
Hotell- och Restaurangfacket ./. Enskild näringsidkare
Arbetstagaren jobbade under sommaren 2001 i köket på en restaurang i Borgholm. Enligt anställningsavtalet skulle han jobba heltid men efter en veckas tid gick han istället ner på deltidsjobb. Han fick också sluta sin anställning några dagar tidigare än vad anställningsavtalet angav.
Handels yrkade att arbetstagaren dels skulle anses utfört kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalets mening och därför var berättigad till ytterligare lön och semesterersättning och dels att han hade rätt till heltidslön.
AD fann att arbetstagaren ej har utfört kvalificerat yrkesarbete. AD fann också att övergången till deltidsarbete var efter en överenskommelse med arbetstagaren.
AD förpliktigade arbetsgivaren att utge ersättning för den lön som gått förlorad under de sista dagarna då arbetstagaren ej fått arbeta. I övrigt avslår AD Handels talan och förpliktigar Handels att ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet 205
AD 84/2003 Fråga om skadestånd för illojalitet då arbetstagare förvärvat aktier i konkurrerande bolag
M-Grossen papper & kontor Aktiebolag ./. Enskild arbetstagare
En säljare anställd hos bolaget fick i uppdrag att försöka förvärva det konkurrerande bolaget Seves. Istället köpte arbetstagaren själv 75% av Seves aktier och sade upp sig från sin tjänst som säljare.
Bolaget stämde arbetstagare för illojalitet till tingsrätten och begärde skadestånd på 1,6 miljoner. Tingsrätten ogillade bolagets talan och därför överklagade bolaget domen till AD.
AD ansåg att arbetstagarens ställning inom bolaget inneburit stora krav på lojalitet.. Vid en samlad bedömning fann AD att arbetstagaren i hög grad hade åsidosatt sin lojalitetsplikt enligt anställningsavtalet. AD ändrade tingsrättens dom och förpliktigade arbetstagaren att utge 100 000 kr till bolaget, samt ersätta bolagets rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 204
AD 83/2003 Företräde till fortsatt anställning för arbetsskadad
Ledarna ./. Grafiska Företagens Förbund och Parajett Aktiebolag
Arbetstagaren hade anställts som bokbinderiarbetare men skadades redan efter fem dagar då hon fastnade i en plastmaskin. Efter en längre sjukskrivning blev hon förtidspensionerad till hälften och kunde inte återgå till sitt tidigare arbete. Hon fick istället ett halvtidsarbete som assistent.
I september 2002 blev arbetstagaren uppsagd pga arbetsbrist enligt en turordning uprättad mellan de lokala avtalsparterna. Ledarna hävdar att arbetstagaren borde haft turordningsföreträde då hon enligt dem beretts särskild sysselsättning som avses i LAS 23 §. Ledarna yrkade på att avtalsturlistan skulle ogiltigförklaras samt att skadestånd skulle utbetalas till arbetstagaren. Bolaget bestred att arbetstagaren hade haft en särskild sysselsättning och ansåg därför att hon inte skulle vara undantagen från turordningen.
AD fann att arbetstagaren i och för sig hade en sådan nedsättning av arbetsförmågan som avses i LAS 23 §. Dock ansåg inte AD att arbetstagaren beretts sådan särskild sysselsättning som avses i lagen. Därför avslog AD Ledarnas talan. Ledarna fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 204
AD 82/2003 Rätt till arbetsuppgifter för fullmaktsanställd kyrkoherde
Enskild arbetstagare ./. Övertorneå kyrkliga samfällighet
se referat i nyhetsbladet nr 205
AD 81/2003 Uppsägning av arbetstagare som under sjukskrivning arbetat hos annan arbetsgivare
SEKO - Facket för Service och Kommunikation ./. ALMEGA Tjänsteförbunden och Connex Tunnelbanan AB
En tunnelbaneförare var i april 2002 med om en incident där han var nära att köra på en pojke som befann sig på spåret. Arbetstagaren chockades och befriades av säkerhetsskäl från arbetet under en tid. Efter detta var han också sjukskriven fram till 12 maj 2002.
Under denna sjukskrivning hade arbetstagaren den 4 maj arbetat som bussförare hos Busslink, trots att Connex utbetalat sjuklön för samma dag. Pga detta sa Connex upp arbetstagaren i juli samma år. Man hävdade också att arbetstagaren var omlämplig för sk säkerhetstjänst pga omfattningen av arbetet hos Busslink.
SEKO hävdade att det inte förelåg saklig grund för uppsägning, då arbetstagaren i vart fall inte varit medveten om att han var sjukskriven den 4 maj. AD fann dock att det förelegat saklig grund för uppsägning och avslog SEKOs talan.
se referat i nyhetsbladet nr 204
AD 78/2003 Tvist om avdrag för granskningsarvode från anställdas löner
Svenska Byggnadsarbetarförbundet (SBAF) ./. Golvtjänst i Örnsköldsvik Kommanditbolag
I både byggnadsavtalet och anläggningsavtalet finns bestämmelser om att arbetsgivaren skall erlägga ett s k granskningsarvode om 1,5% av arbetstagarnas löner. Arvodet betalas till berörd lokalavdelning inom SBAF. I byggnadsavtalet får detta arvode dras från arbetstagarnas löner medan anläggningsavtalet ej tillåter detta.
Bolaget som bedriver verksamhet med bl a byggstädning är bundet gentemot SBAF av en hängavtal till anläggningsavtalet. SBAF hävdar att bolaget i strid mot hängavtalet gjort avdrag på de anställdas löner för granskningsarvodet. Bolaget hävdade att reglerna i avtalet var oklara och att det var praxis i bolaget att avdrag gjordes från de anställdas löner.
AD konstaterade att det i de gällande avtalen framgår att arbetsgivaren skall erlägga ett granskningsarvode och inbetala detta till lokalavdelningen. AD framhöll att detta med normalt språkbruk är att uppfatta som att arbetsgivaren skall svara för denna kostnad. AD fann därför att hängavtalet skall tolkas som SBAF gjort gällande.
AD förpliktigade bolaget att återbetala löneavdrag till arbetstagarna samt att utge allmänt skadestånd till SBAF med 10 000 kr.
se referat i nyhetsbladet nr 204
AD 76/2003 Tvist om godtagbara skäl vid omplacering av kriminalvårdare
Facket för Service och Kommunikation (SEKO) ./. Staten genom Kriminalvårdsstyrelsen
Arbetstagaren var anställd som vårdare vid kriminalvårdsanstalten Skogome. Sedan 1997 hade han ett s k funktionsansvar som vakthavande vårdare i centralvakten. En häktesavdelning inrättades på anstalten år 2001. I och med detta utlystes tjänsterna med funktionsansvar på nytt. Arbetstagaren sökte tjänsten men fick den inte och arbetade fortsättningsvis som vanlig vårdare utan funktionsansvar.
SEKO hävdade i första hand att arbetstagaren skilts från sin anställning och i andra hand att han omplacerats utan giltiga skäl. SEKO ansåg vidare att arbetsgivaren brutit mot lagen om diskriminering på grund av funktionshinder, då arbetsgivarens agerande haft samband med en nack- och axelskada hos arbetstagaren.
AD konstaterade att det i arbetstagarens anställningsbevis endast angavs att han var anställd som vårdare och inte att han tilldelats funktionsansvar. SEKOs talan om brott mot LAS kunde därför inte bifallas. AD konstaterade vidare att något brott mot kollektivavtal i och med omplaceringen inte hade skett. Omplaceringen hade enligt AD inte sådana verkningar för arbetstagaren och ej heller hade lönen sänkts. AD fann också efter vittnesförhör att arbetstagarens funktionshinder ej hade legat till grund för att han inte längre har funktionsansvar.
AD avslog SEKOs talan och SEKO fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 204
AD 74/2003 Diskriminerande för män med föräldralön barnets första 3 månader enligt kollektivavtal
Svenska Metallindustriarbetarförbundet ./. Sveriges Verkstadsförening
Verkstadsavtalet innehåller en bestämmelse som ger en arbetare rätt till havandeskapslön då denne är tjänstledig för vård av barn i samband med barns födsel. Verkstadsföreningen menade att uttrycket "i samband med barns födsel" skall anses innebära en tidsperiod om cirka tre månader.
Metall hävdade att den tillämpningen innebär en indirekt diskriminering mot män, i och med att kvinnan p g a amning och återhämtning efter förlossning är den som vanligen är ledig under barnets första tre månader. Regleringen skulle i så fall vara ett brott mot jämställdhetslagen.
AD konstaterade att indirekt diskriminering kan föreligga när ett krav som framstår som neutralt medför att personer av det ena könet sätts i ett sämre läge en personer av det andra könet. AD framhöll dock att det skall vara fråga om en betydande skillnad mellan kvinnors och mäns möjligheter att uppfylla kravet. Det skall vidare finnas ett visst utrymme för arbetsgivare att tillämpa krav som har negativ effekt för det ena könet, om kravet är motiverat av sakliga skäl som saknar samband med diskriminering.
AD fann att bestämmelsen om föräldralön under de första tre månaderna kan anses missgynna män. Dock är syftet med bestämmelsen att tillgodose det nyfödda barnets behov av omvårdnad vilket enligt AD är en saklig motivering. AD ansåg därför att bestämmelsen om föräldralön under barnets tre första månader ej är en indirekt diskriminering av män i jämställdhetslagens mening. AD avslog Metalls talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 203
AD 73/2003 Etnisk diskriminering vid anställning av kemist
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ./. Sveriges Verkstadsförening och Westinghouse Atom AB
En person med ursprung från Iran hade sökt två tjänster hos bolaget vid två olika tillfällen. DO hävdade att bolaget gjort sig skyldig till etnisk diskriminering då personen inte blev kallad till anställningsintervju till den andra av dessa tjänster, trots att denne hade meriter jämförliga med de som de sökande uttagna till intervju hade.
Bolaget hävdar att iranierns ansökan inte hade blivit behandlad överhuvudtaget, p g a ett administrativt misstag. I vart fall hävdade bolaget att iraniern inte varit lika lämpad för tjänsten som de personer som kallats till intervju.
AD konstaterade att en arbetsgivare enligt lagen mot etnisk diskrimering inte får behandla en arbetssökande mindre förmånligt än en annan sökande med en annan etnisk tillhörighet, om inte arbetsgivaren visar att missgynnandet saknar samband med etnisk tillhörighet. Enligt ADs mening har DO i detta fall inte styrkt några omständigheter som gav anledning att anta att diskriminering förekommit. Därför fann AD ingen anledning att gå på en bedömning av iranierns och de övriga sökandes meriter.
AD avslog DOs talan och DO fick ersätta motparternas rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 203
AD 70/2003 Uppsägning pga olovlig frånvaro (familjeskäl)
Vårdförbundet ./. Landstinget Västmanland
Arbetstagaren, en sjuksköterska vid psykiatriska kliniken, hade blivit tillfrågad av kommunen om hon under en månad kunde ta hand om sin systerdotter med psykiska problem, i avvaktan på en lämplig placering av flickan. Arbetstagaren sökte ledigt för denna tid hos sin arbetsgivare. Arbetsgivaren beviljade inte ledigheten eftersom det var under jul- och nyårshelgen. Arbetstagaren valde att ändå stanna hemma från jobbet för att vårda systerdottern. När hon kom tillbaka till arbetet fick hon beskedet att hon var avstängd från arbetsplatsen och blev sedan uppsagd av personliga skäl.
Vårdförbundet begärde att uppsägningen skulle förklaras ogiltig samt att skadestånd skulle utgå. Vårdförbundet hävdade att arbetstagaren hade rätt till ledighet enligt lagen om ledighet av trängande familjeskäl.
AD fann att det i det aktuella fallet inte var fråga om en sådan akut situation som avses i lagen om ledighet av trängande familjeskäl. Dock ansåg AD att uppsägningen av personliga skäl borde grundats först och främst på arbetstagarens lämplighet. Att arbetstagaren i valet mellan arbetet och systerdottern i behov av vård valt att utebli från arbetet bör enligt AD inte vara tillräcklig grund för att säga upp arbetstagaren av personliga skäl.
AD ogiltigförklarade uppsägningen och arbetstagaren fick skadestånd för ogiltig avstängning. Vardera parten fick stå för sina egna rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 202
AD 68/2003 Utökning av rättshjälp utöver 100 timmar i arbetsrättsprocess i tingsrätt
Enskild arbetstagare ./. Domstolsverket
I en arbetsrättstvist i tingsrätt mellan en arbetstagare och ett företag hade arbetstagarens juridiska ombud meddelat att han snart hade lagt ner 100 timmar på arbetet med tvisten. Han yrkade på att rättshjälpen skulle utökas med 50 timmar. Tingsrätten konstaterade att rättshjälpslagen endast gav rätt till 100 ersatta timmar och gav därför avslag på yrkandet.
Arbetstagaren överklagade tingsrättens beslut till AD. Motparten, Domstolsverket, biföll överklagandet. Domstolsverket anförde att rättshjälp utöver 100 timmar skall tillämpas endast i undantagsfall. Undantagsfall kan vara när den rättsökandes motpart är ett större företag som har stora resurser att lägga på tvisten eller kan förhala processen. I det aktuella fallet hade huvudförhandlingar i tingsrätten två gånger ställts in då motpartens vittnen hade ändrat sina uppgifter resp uttalat att de inte velat närvara vid huvudförhandlingen.
AD biföll överklagandet och ändrade tingsrättens beslut. Rättshjälpen utökades med 50 timmar.
Se referat i nyhetsbladet nr 202
AD 66/2003 Rätt till vilodag enligt kollektivavtal för kabinpersonal
Tjänstemannaförbundet HTF ./. Flygarbetsgivarna och Britannia Airways AB
I kollektivavtal mellan HTF och Flygarbetsgivarna föreskrivs under rubriken ”Turnaroundflygningar” att ”Fullbordad flygning till ... Kanarieöarna efterföljs av streckdag”.
Den 19 och 26 december genomförde bolaget så kallade turnaroundflygningar från Kanarieöarna till Göteborg och sedan tillbaka, utan att kabinpersonalen fick streckdag efterföljande dag. HTF hävdade att kollektivavtalet ger rätt till streckdag oavsett vilken ort turnaroundflygningen började från. Enligt HTF är syftet med skrivningen i kollektivavtalet att turnaroundflygningar är extra påfrestande och att en vilodag i anslutning till dessa är berättigad. HTF yrkade skadestånd för brott mot kollektivavtal samt allmänt skadestånd för de berörda medlemmarna.
Arbetsgivarsidan hävdade att skrivelsen ej är en säkerhetsbestämmelse utan en förmån för personalen. AD konstaterade att det inte finns stöd för någon gemensam partsavsikt i frågan vid avtalets skrivning. AD menade att den som hävdar att ett kollektivavtal innebär något annat än vad som följer av ordalydelsen också har bevisbördan för detta.
AD avslog HTFs talan och HTF fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 202
AD 64/2003 Förhandlingsskyldighet enligt MBL 13 § mot avtalslös facklig organisation
Finansförbundet ./. Capitalis Försäkringsmäklare AB
Mellan bolaget och Finansförbundet finns inget kollektivavtal.
Arbetstagaren som var medlem i Finansförbundet var anställd hos bolaget som regionchef och satt också med i bolagets ledningsgrupp. I maj 2002 diskuterades lönsamhetsproblem samt ändrade anställningsvillkor för regionchefen. Några ändringar genomfördes dock aldrig. I juni 2002 kallade bolaget Finansförbundet till förhandling om uppsägning av regionchefen p g a arbetsbrist. Efter genomförda MBL-förhandlingar sades regionchefen upp.
Finansförbundet hävdade att bolaget redan i maj 2002 beslutat om viktigare förändringar i regionchefens anställningsvillkor utan att dessförinnan tagit initiativ till MBL-förhandling. Finansförbundet yrkade skadestånd för brott mot MBL 13 §.
AD konstaterade att någon förändring av regionchefens anställningsvillkor aldrig varken beslutades eller genomfördes. AD framhöll också att det måste finnas utrymme för en arbetsgivare att föra diskussioner med sina anställda om framtidsplaner för bolaget och även arbetstagarens anställningsvillkor. Detta gäller i synnerhet om den anställde har en högre befattning och också sitter med i bolagets ledningsgrupp.
AD avslog Finansförbundet talan och förbundet fick ersätta bolagets rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 202
AD 63/2003 Etnisk diskriminering pga avbrutet anställningsförfarande
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ./. DemÅplock i Göteborg AB
Bolaget bedriver verksamhet med bl a demonstrationer av mat samt hjälp av upplock av varor i butiker. En muslimsk kvinna, bärandes huvudduk, sökte en tidsbegränsad anställning hos bolaget. Vid det inledande telefonsamtalet framgick inte att kvinnan var muslim. Kvinnan träffade en chef på bolaget dagen därpå för ett personligt samtal. Kvinnan fick inte anställning hos bolaget.
DO hävdade att det avbrutna anställningsförfarandet var ett brott dels mot lagen om etnisk diskriminering, dels mot jämställdhetslagen. DO yrkade skadestånd till kvinnan.
Bolaget hävdade att DO saknade rätt att föra talan i tvist om brott mot jämställdhetslagen. AD konstaterade att DO har möjlighet att i en tvist angående etnisk diskriminering även föra annan talan utan inskränkning till vissa lagar.
AD konstaterade att lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet gäller under själva anställningsförfarandet. Eftersom bolaget i det här fallet kände till att den arbetssökande var muslim först efter att en annan person anställts på tjänsten kan inte bolaget gjort sig skyldig till diskrimineringsbrott. AD menade att bolaget ej heller brutit mot jämställdhetslagen, då bolagets klädpolicy – som i praktiken kunnat skulle ha kunnat missgynna kvinnor – inte hade påverkat anställningsbeslutet.
AD avslog DOs talan och DO fick ersätta bolagets rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 202
AD 59/2003 Övertid eller mertid för deltidsanställd enligt grafiska civilavtalet
Grafiska Företagens Förbund ./. Grafiska Fackförbundet
Arbetstagaren var anställd dagtid på 80 & av heltid. Arbetstiden var förlagd så att hon jobbade 8 timmar per dag fyra vardagar per vecka och var helt ledig den femte dagen. I maj 2001 arbetade arbetstagaren 8 timmar även den femte dagen på arbetsgivarens begäran. Hon erhöll då mertidstillägg om 25 % av ordinarie timlön.
Enligt civilavtalet betalas tillägg om 25 % på timlönen ”för arbete utöver den för deltidsanställning ordinarie arbetstidens längd (mertid)”. Definitionen av övertidsarbete är enligt kollektivavtalet ”arbete utöver det ordinarie arbetstidsmåttet per dag”. Grafiska Fackförbundet hävdade att arbetstagaren var berättigad till övertidsersättning då hennes ordinarie arbetstid under aktuell dag var noll timmar.
AD konstaterade att någon gemensam partsuppfattning om avtalets innebörd inte förekommit vid tidpunkten för avtalets skrivelse. Därför var AD hänvisade till att tolka avtalets ordalydelse. AD menade att det låg närmast till hands att avgöra hur den ordinarie arbetstiden på arbetsplatsen var förlagd. Hos bolaget fanns en lokal överenskommelse att den dagliga arbetstiden var förlagd med 8 timmar per vardag. Därför konstaterade AD att den aktuella arbetstagaren hade utfört arbete inom ordinarie arbetstid och var därför inte berättigad till övertidsersättning.
AD förpliktigade Grafiska Fackförbunden att betala motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 201
AD 58/2003 Etnisk diskriminering vid anställningsförfarande
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) ./. Swede-Eye AB
I början av år 2002 sökte bolaget – en synvårdsmottagning med 10 anställda – en butiksvärdinna/receptionist. En kvinna adopterad från Indien sökte tjänsten men blev inte kallad till intervju. Vid ett telefonsamtal mellan kvinnan och en representant för bolaget diskuterades varför kvinnan inte blev kallad till intervju. Kvinnan fick intrycket av att det delvis berodde på att hon kom från ett annat land. Bolagets representant dementerar detta.
DO hävdade att det rörde sig om en avsiktlig, direkt diskriminering från bolagets sida och yrkade därför skadestånd till kvinnan.
Bolaget påstod att de använde kriterier vid anställningsförfarandet som kvinnan inte uppfyllde. Trots att dessa kriterier inte fanns med i platsannonsen ansåg AD att det inte fanns något som tydde på att kriterierna använts för att dölja att de som togs ut till anställningsintervju hade sämre sakliga förutsättningar än kvinnan.
AD fann det inte styrkt att kvinnan blivit diskriminerad då hon inte blev kallad till anställningsintervju och avslog DOs talan. DO fick betala motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 201
AD 57/2003 Tvist om partsställning i lokal tvisteförhandling enligt anläggningsavtalet
Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF) ./. Sveriges Byggindustrier och Skanska Sverige AB
Bolaget hade i september 2000 träffat en överenskommelse med 27 arbetstagare om resultatbaserad bonuslön under ett års tid. SBAFs lokalavdelning ansåg att detta var ett brott mot lönebestämmelserna i kollektivavtalet och begärde därför tvisteförhandling i frågan. Framställan om lokal tvisteförhandling gjordes till Byggindustriernas lokalförening. Förhandlingen hölls men man kan kunde inte enas. Central förhandling hölls men man kunde inte heller där enas.
SBAF väckte talan i AD och begärde skadestånd för att bolaget använt en enligt kollektivavtal icke tillåten löneform. Arbetsgivarparterna yrkade i första hand att SBAFs talan skulle avvisas p g a att lokal tvisteförhandling först borde skett mellan arbetsgivaren och SBAF istället för Byggindustrier och SBAF.
AD fann att den formella motparten i den lokala förhandlingen var Byggindustrier men borde varit arbetsgivaren. Dock hade två representanter från arbetsgivaren medverkat i förhandlingarna och arbetsgivarsidan hade då inte reagerat mot att partsställningen var felaktig.
AD avslog avvisningsyrkandet.
Se referat i nyhetsbladet nr 200
AD 55/2003 Fråga om etnisk diskriminering vid uteblivet erbjudande om fortsatt tidsbegränsad anställning
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) ./.Försäkringskasseförbundet och Jämtlands läns Allmänna Försäkringskassa
Arbetstagaren, född och uppväxt i Tjeckien, hade haft tidsbegränsade anställningar hos försäkringskassan. Ett tiotal andra men inte hon erbjöds fortsatta anställningar
Se referat i nyhetsbladet nr 199
AD 54/2003 Avskedande pga misskötsamhet mm.
Göteborgs kommun ./. Enskild arbetstagare
Arbetstagaren var anställd som boendestödsassistent för personer med psykiska funktionshinder med eget boende. I augusti inkom en anmälan om att arbetstagaren grovt kränkt en vårdtagare. Med anledning av detta beslutade kommunen att avskeda arbetstagaren.
Händelserna som föranledda detta var att arbetstagaren låtit avliva en vårdtagares två katter, att han brutit sig in i vårdtagarens lägenhet för att kräva tillbaka de 500 kr som avlivningen kostade samt att han tvingat med vårdtagaren till banken för att kontrollera om denna hade pengar på sitt konto. Arbetstagaren väckte talan i tingsrätten för att han blivit avskedad utan laga grund. Tingsrätten fann att arbetstagaren betett sig på ett olämpligt och omdömeslöst sätt, men att handlandet inte varit så allvarligt att det utgjort grund för avskedande. Tingsrätten ansåg inte heller att det förelåg saklig grund för uppsägning eftersom kommunen inte försökt komma till rätta med problemen. Tingsrätten utdömde skadestånd till arbetstagaren.
Kommunen överklagade domen till AD. AD fann också att arbetstagaren agerat olämpligt men att det varken fanns grund för avskedande eller uppsägning. AD gjorde i domen också en anmärkning av att skadeståndet 30.000 kr som yrkades och beviljades var lågt jämfört med vad som kan utgå i liknande tvister rörande olaga avskedande.
AD fastställde tingsrättens dom.
Se referat i nyhetsbladet nr 199
AD 53/2003 Tidsbegränsad anställning med stöd av högskoleförordningen
SACO-S genom DIK-förbundet ./. Staten genom Göteborgs universitet
Arbetstagaren hade under flera års tid en tjänst som universitetsadjunkt vid Teater och operahägskolan. Anställningen var tidsbegränsad med stöd av då gällande högskoleförordning. När tiden löpte ut fick arbetstagaren inte besked om att den skulle upphöra, ingen uppgift om företrädesrätt till anställning. Ej heller varslades den lokala fackliga organisationen.
DIK-förbundet yrkade därför allmänt skadestånd både till arbetstagaren och för egen del.
AD avslog DIK:s talan med hänvisning till att högskoleförordningen ej har motsvarande bestämmelser som LAS i frågor om besked, företrädesrätt och varsel.
Se referat i nyhetsbladet nr 199
AD 51/2003 Avskedande av hälsovårdsinspektör pga illojalitet
Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) ./. Stockholms stad
Arbetstagaren var anställd av Stockholms stad som hälsoskyddsinspektör. Han hade blivit omplacerad 1997 då arbetsgivaren hade riktat kritik mot arbetstagarens sätt att sköta tillsynsärendena. SKTF väckte då talan i AD om detta men fick avslag.
I mars 2002 blev arbetstagaren avskedad från anställningen, främst med hänvisning till att han i två fall anmält staden dels till åklagare, dels till arbetsmiljöinspektionen. SKTF hävdade att det inte förelegat grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning. Enligt SKTF stred avskedandet även mot grundlagens bestämmelser om yttrandefrihet samt mot en ILO-konvention och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. SKTF yrkade ogiltigförklaring av avskedandet samt allmänt och ekonomiskt skadestånd till arbetstagaren.
AD konstaterade att staden inte gjort gällande att arbetstagarens yttranden i de båda anmälningarna skulle falla utanför grundlagsskyddet och inte heller att han åsidosatt någon bestämmelse om tystnadsplikt. AD drog slutsatsen att en myndighet inte kan ingripa mot en anställd som genom att utnyttja sina grundlagsfästa fri- och rättigheter förorsakat störningar i verksamheten eller skadat myndighetens anseende eller allmänhetens förtroende för myndigheten.
AD förklarade avskedandet ogiltigt och Stockholms stad förpliktigades att utge allmänt skadestånd till arbetstagaren. Staden fick ersätta SKTFs rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 199
AD 50/2003 Avskedande pga arbetsvägran och olovlig frånvaro med grund i psykisk sjukdom
Facket för Service och Kommunikation (SEKO) ./. ALMEGA Tjänsteförbunden och Posten Sverige AB
Arbetstagaren hade varit anställd som postkassörska hos Posten i Sandviken. Under 1999 hade klagomål på henne framförts av kunder och vissa felaktigheter förekom i kassan. Arbetstagaren uppmanades av Posten att söka företagshälsovården för att bl a se om man behövde hitta andra arbetsuppgifter för henne.
Under år 2000 och våren 2001 var arbetstagaren ledig för studier. Efter ledigheten krävde hon förflyttning till postkontoret i Gävle, men nekades detta. Hon infann sig inte till arbetet i Sandviken, trots åtskilliga uppmaningar från Posten. Arbetstagaren uppmanades också återigen att besöka företagshälsovården men underlät att göra detta. I augusti 2001 blev arbetstagaren avskedad p g a olovlig frånvaro.
SEKO hävdade att det inte funnits laglig grund för avskedandet. Enligt SEKO hade de åberopade omständigheterna uppkommit p g a arbetstagarens psykiska sjukdom som hon vid den tiden saknat insikt om.
AD fann ostridigt att arbetstagaren aldrig infann sig till arbete efter sin studieledighet. Hon hade aldrig varit sjukskriven för psykiska besvär. En överläkare i psykiatri hade intygat att arbetstagaren var i behov av antidepressiv behandling och att de psykiska besvären troligen hade förekommit redan sommaren 2001. AD ansåg det dock inte bevisat att arbetstagarens beteende berodde på de psykiska besvären. Istället bedömde AD att arbetstagarens ovilja att arbeta på sin gamla arbetsplats berodde på praktiska orsaker såsom lång resväg m m.
AD avslog SEKOs talan SEKO fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 198
AD 47/2003 Om arbetssökande diabetiker blivit diskriminerad pga funktionshinder
Svenska Metallindustriarbetareförbundet ./. Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff och Kooperationens Förhandlingsorganisation
En person sökte i mars 2002 en tjänst som driftoperatör hos bolaget. Personen kallades till anställningsintervju och bedömdes som aktuell för tjänsten. Efter att det framkommit att personen hade diabetes valde man dock att inte anställa sökanden.
Metall yrkade i AD att bolaget skulle utge allmänt skadestånd med 200 000 kr för brott mot lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder.
AD konstaterar att i lagen föreskriver att en arbetsgivare inte får missgynna en person med funktionshinder genom att behandla honom eller henne sämre än en arbetsgivaren behandlar eller skulle ha behandlat personer utan funktionshinder. Om funktionshindret däremot påverkar personens arbetsförmåga har arbetstagaren eller arbetssökanden inte sakliga förutsättningar för jobbet och diskriminering föreligger alltså inte då.
AD konstaterade efter förhör av sökandens läkare dels att arbetstagaren hade förutsättningar att klara av de aktuella arbetsuppgifterna och dels att treskiftsarbetet som tjänsten innebar inte borde inverka negativt på sökandens hälsa. Bolaget hade alltså missgynnat den sökande och gjort sig skyldig till sådan direkt diskriminering som avses i lagen. Dock ansåg AD bolagets beslut i och för sig var förståeligt då bolaget drog slutsatsen att det fanns medicinska skäl som talat mot en anställning.
AD dömde bolaget att utge allmänt skadestånd med 30 000 kr till den anställningssökande samt att ersätta Metalls rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 198
AD 46/2003 Tillåtna stridsåtgärder mot bekvämlighetsflaggat fartyg
Karsel Ship Management Co. och Fortuna Australia Maritime Ltd. ./. Svenska Transportarbetareförbundet och SEKO
Ett fartyg registrerat i Malta och ägt av ett turkiskt rederi ankom till hamnen i Oskarshamn i mars 2003. SEKO krävde att det för fartyget skulle tecknas ett kollektivavtal med en svensk, facklig organisation. När arbetsgivarsidan vägrade utsattes fartyget för bl a nyanställningsblockad och blockad mot lossning av fartyget. I och med detta kunde inte fartyget lämna hamnen.
Arbetsgivarsidan yrkade att AD skulle förklara att stridsåtgärderna var olovliga och att allmänt samt ekonomiskt skadestånd skulle utges. Arbetsgivarsidan hävdade att förbunden inte iakttagit varselskyldighet på 7 dagar enligt MBL 45 § innan stridsåtgärderna vidtogs.
AD konstaterade att svensk lag skall gälla då lovligheten av stridsåtgärder skall avgöras i det land där åtgärderna vidtas. Åtgärderna stred inte mot fredsplikten enligt MBL då något kollektivavtal inte fanns ombord på fartyget eller mellan parterna i målet.
AD konstaterade också att varsel ej hade givits minst 7 dagar innan stridsåtgärderna. I lagförarbetena till MBL framgår dock att undantag kan göras från varselskyldigheten om giltigt hinder möter mot varsel, t ex om stridsåtgärden blir overksam om man är tvungen att vänta 7 dagar med åtgärden. AD menar att sådan situation förelåg här.
AD avslog bolagets talan och bolaget förpliktigades att ersätta SEKOs och Transports rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 198
AD 45/2003 Om arbetsgivare får åberopa personliga skäl för uppsägning med hänvisning till arbetsbrist
Enskild arbetstagare ./. B Berglunds Frukt- och Partiaffär AB
Bolaget hade 6 anställda som chaufförer och lagerarbetare samt 3 personer från ägarfamiljen sysselsatta i verksamheten. Arbetstagaren hade varit anställd sedan 1977 men hade sedan 1990-talet haft smärtor och stelhet i sin högra höft. Läkaren rekommenderade arbetsbyte samt operation och arbetstagaren hade sedan dess varit helt sjukskriven.
Då rehabilitering påbörjades 1999 ville arbetstagaren i första hand arbeta kvar hos bolaget. Redan första dagen kände han dock smärtor och fick avbryta arbetet. Han började sedan att arbetsträna hos ett annat företag. Då bolaget inte längre hade något arbete för honom sades arbetstagaren den 28 september 2000 upp från sin anställning. Enligt bolaget angavs skälet till arbetsbrist eftersom det enligt arbetstagarens fackförbund var mer fördelaktigt för arbetstagaren.
Arbetstagaren väckte talan i tingsrätten och begärde att uppsägningen skulle förklaras ogiltig då någon arbetsbrist inte förelåg hos bolaget. Bolaget menade att tvisten skulle prövas efter den verkliga grunden för uppsägningen dvs att arbetstagaren inte längre kunde utföra arbete i bolaget. Tingsrätten ansåg att uppsägningen varit sakligt grundad och avslog arbetstagarens talan. Arbetstagaren överklagade till AD.
AD anförde, med hänvisning till tidigare rättsfall, att om arbetsgivaren anger arbetsbrist som grund för uppsägning trots att det egentligen föreligger andra grunder, så skall uppsägningens giltighet prövas utifrån den verkliga grunden. AD fann att det verkliga skälet för uppsägningen var att arbetstagaren inte längre kunde utföra arbete hos bolaget och att det också borde varit uppenbart för arbetstagaren.
AD fastställde tingsrättens domslut. Arbetstagaren fick ersätta bolagets rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 198
AD 44/2003 Om bussförare med hjärtbesvär stått till förfogande för arbete
Svenska Kommunalarbetareförbundet ./. Bussarbetsgivarna och Linjebuss Sverige AB
se referat i nyhetsbladet nr 197
AD 43/2003 "Oskäligt lönekrav" enligt MBL 35 §
Svenska Byggnadsarbetareförbundet ./. VVS-Installatörerna och Östervåla VVS-Service AB
se referat i nyhetsbladet nr 197
AD 40/2003 Förhandlingsskyldighet om driftsinskränkning enligt MBL 11§ avseende beslut fattat av utländskt moderbolag
Svensk Pilotförening ./. Flygarbetsgivarna och Britannia Airways AB
se referat i nyhetsbladet nr 196
AD 39/2003 Beaktande av övertid vid beräkning av sjuklön enligt sjuklönelagen
Allmänna IndustriGruppen ./. Industrifacket
se referat i nyhetsbladet nr 196
AD 34/2003 Tidsbegränsning av forskningsdirektors anställning pga "arbetets särskilda beskaffenhet"
Kyrkans Akademikerförbund ./. Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Stiftelsen Liv och Fred Institutet
se referat i nyhetsbladet nr 196
AD 32/2003 Avskedande av behandlingsassistent som haft sexuellt förhållande med vårdtagare
Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) ./. Södertälje kommun
se referat i nyhetsbladet nr 195
AD 29/2003 Om uppsägning skett pga fingerad arbetsbrist
Tjänstemannaförbundet HTF ./. ALMEGA Tjänsteföretagens Arbetsgivareförbund och Jönköpings Bingoallians
se referat i nyhetsbladet nr 195
AD 26/2003 Interimistisk prövning av facklig stridsåtgärd mot bekvämlighetsflaggat fartyg
Karsel Ship Management Co och Fortuna Australia Maritime Ltd ./. Svenska Transportarbetareförbundet
se referat i nyhetsbladet nr 195
AD 25/2003 Interimistisk prövning av tillåtlighet av konfliktåtgärder med delvis politiskt syfte
ALMEGA Tjänsteförbunden ./. Storstockholms Transportarbetaresyndikat av SAC
se referat i nyhetsbladet nr 194
AD 22/2003 Fråga om preskription i tvist om diskriminering pga funktionshinder
Handikappombudsmannen (HO) ./. ALMEGA Tjänsteföretagens Arbetsgivarförbund och Human Assistans Intressenter Stockholm AB
se referat i nyhetsbladet nr 194
AD 21/2003
Fråga om brott mot lagen om företagshemligheter m.m. i samband med att en person lämnat en anställning och startat egen verksamhet på samma område
Frösunda Assistans i Sverige AB ./. Enskild
se referat i nyhetsbladet nr 193
AD 20/2003
Om omplacering från skolbusschaufför till skolvaktmästare utgjort skiljande från anställning
Enskild arbetstagare ./. Trelleborgs kommun
se referat i nyhetsbladet nr 193
AD 19/2003
Undantag i kollektivavtal för utbetalning av permitteringlön
Livsmedelsföretagen ./. Svenska Livsmedelsarbetareförbundet
se referat i nyhetsbladet nr 193
AD 18/2003
Tvist om förhandlingsskyldighet enligt MBL 11 §
Kyrkans Akademikerförbund ./. Svenska Kyrkans Församlingsförbund och Lunds stift
se referat i nyhetsbladet nr 193
AD 17/2003
Allmänt skadestånd för otillåtet övertidsuttag utifrån arbetstidslagens regler om övertidsavgift
Svenska Kommunalarbetareförbundet ./. Arbetsgivarförbundet KFF och Södertörns brandförsvarsförbund
se referat i nyhetsbladet nr 192
AD 16/2003
Fråga om ekonomiskt skadestånd för inkomstförlust vid sjukskrivning
Enskild arbetstagare ./. J. Walter Thompson Öresund AB
se referat i nyhetsbladet nr 192
AD 15/2003
Prövning i tingsrätt för arbetsgivare som inte själv träffat kollektivavtal
Enskild arbetstagare ./. Weicon Engineering AB
se referat i nyhetsbladet nr 191
AD 14/2003
Otillräcklig omplaceringsutredning före arbetsbristsuppsägning
Sif ./. Föreningen Sveriges Skogsindustrier och Wedde & Co AB
se referat i nyhetsbladet nr 191
AD 13/2003
Vissa frågor om skadestånd vid åsidosättande företrädesrätt till återanställning
Tjänstemannaförbundet HTF ./. My Travet Airways A/S Danmark
se referat i nyhetsbladet nr 191
AD 11/2003
Rätt till övertidsersättning som inte reglerats i anställningsavtalet
Enskild arbetstagare ./. Rentoventa AB
se referat i nyhetsbladet nr 190
AD 10/2003
Arbetsgivarbegrepp hos staten vid tillämpning av vikariatsregel i LAS
SEKO-Facket för Service och Kommunikation ./. Staten genom Kriminalvårdsstyrelsen
se referat i nyhetsbladet nr 190
AD 9/2003
Partsställning vid löneöverenskommelse enligt kollektivavtal för Kyrkan
Svenska Kyrkans Församlingsförbund ./. Kyrkans Akademikerförbund
se referat i nyhetsbladet nr 190
AD 6/2003
Tvist om värdesäkring av statliga pensioner
Enskild ./. Staten genom Arbetsgivarverket
se referat i nyhetsbladet nr 190
AD 4/2003
Inhyrning går före företrädesrätt till återanställning
Svenska Metallindustriarbetareförbundet ./. Sveriges Verkstadsförening och ABU AB
se referat i nyhetsbladet nr 189
AD 1/2003
Tvist om lön under praktik som starkströmselektriker
Svenska Elektrikerförbundet ./. Elektriska Installatörsorganisationen och Stockholms läns Elektriska AB
se referat i nyhetsbladet nr 189